Hemska tantmöten

Usch, jag känner mig så himla less! Igår träffade vi på en kvinna med en liten chihuahuakille, Ninja visade klart och tydligt att hon ville hälsa, så varför inte liksom? Mötet gick bra och vi gick vidare. Men tre minuter senare kommer det en lösspringande hund fram mot oss och Ninja blev jätterädd! Matten ropade och efter ett tag vände hunden och sprang tillbaka till henne.

Idag när vi var ute på promenad mötte vi en tant med en liten hund, Ninja blev glad och ville hälsa. Jag lät henne, eftersom jag vill att hon ska få bra erfarenheter. Men vad händer efter att hundarna hälsat? Ninja börjar skälla och morra lite, och jag säger till tanten att Ninja är lite rädd och osäker på andra hundar. Vad gör tanten då? Hon säger att "nejdå, hon är inte alls rädd! Hon gapar bara för att hon kan." Vad gör hon sen då? Hon tar tag i Ninjas halsband och drar henne mot sig, och Ninja morrar. Hon lyfter upp henne och börjar säga att "matte har verkligen skaffat sig ett elände". Vad gör jag då under tiden? INGENTING!  Jag står helt ställd och bara gapar.
När hon sätter ner Ninja igen börjar Ninja skälla lite igen, och då börjar kärringen (!) att skrika "nej" och "fy" åt henne. Jag börjar gå därifrån och då går hon efter. Berättar stolt att "hennes hund har då aldrig gapat sådär, bara en enda gång och då fick hon ett ordentligt slag över nosen, och det gjorde nog ont för hon har aldrig gjort om det!"

Jag gick därifrån jätteupprörd. Mest på mig själv tror jag som inte "försvarade" min hund bättre...